金沙娱城3983·主頁欢迎您

      <table id="ojcpz"><ruby id="ojcpz"></ruby></table>
        <p id="ojcpz"></p><big id="ojcpz"></big>

          <tr id="ojcpz"><label id="ojcpz"></label></tr>

          <table id="ojcpz"></table>
            <td id="ojcpz"><ruby id="ojcpz"></ruby></td>

            Lunds universitets historia

            Under drygt 350 ?r har Lunds universitet utbildat studenter och skapat ny kunskap. H?r ber?ttas historien om hur det har utvecklats fr?n en liten provinsakademi till ett internationellt storuniversitet med v?rldsledande forskning.

            ?

            S? h?r f?rest?llde man sig p? 1800-talet att invigningsprocessionen ?r 1668 hade sett ut. Teckning.
            Lunds universitet invigdes den 28 januari 1668, p? kung Karls namnsdag. S? h?r f?rest?llde man sig p? 1800-talet att invigningsprocessionen hade sett ut. Teckning (senare f?rglagd): Carl Aspelin.
            Lunds universitet invigdes den 28 januari 1668, p? kung Karls namnsdag. S? h?r f?rest?llde man sig p? 1800-talet att invigningsprocessionen hade sett ut. Teckning (senare f?rglagd): Carl Aspelin.

            N?r Lunds universitet grundades 1666 var Sverige en stormakt som ?tta ?r tidigare hade er?vrat Sk?ne fr?n Danmark. Redan en m?nad efter svenskarnas vinst 1658 f?reslog lundabiskopen Peder Winstrup f?r kung Karl X Gustav att Lund borde f? en akademi, nu n?r sk?nska ynglingar inte l?ngre kunde studera hos fienden i K?penhamn. Lund hade under medeltiden varit en kyrklig l?rdomsstad med en variant av h?gskola, studium generale, under ?ren 1438–1536. H?r fanns ocks? Katedralskolan, ett gymnasium som sannolikt grundades redan 1085, och som lever kvar ?n idag. S?ledes fanns det en kunskapstradition i staden att bygga vidare p?.?

            Karl X Gustav l?t universitetsfr?gan bero och det var f?rst den 19 december 1666 – efter m?nga ?rs diskussioner om var ett nytt universitet i s?dra Sverige skulle placeras – som Karl XI:s f?rmyndarregering med ?nkedrottning Hedvig Eleonora i spetsen skrev under dokumenten som grundade universitetet. Det fick namnet Regia Academia Carolina, den kungliga karolinska akademin, och invigdes i Lunds domkyrka med pompa och st?t p? kungens namnsdag den 28 januari 1668?

            ?

            Kungshuset i Lundag?rd. Foto: Petra Francke.
            Efter att inledningsvis ha saknat egna lokaler erh?ll universitetet 1688 det d? hundra?riga Kungshuset, som blev universitetets huvudbyggnad under tv? sekel. Foto: Petra Francke.
            Efter att inledningsvis ha saknat egna lokaler erh?ll universitetet 1688 det d? hundra?riga Kungshuset, som blev universitetets huvudbyggnad under tv? sekel. Foto: Petra Francke.

            Fyra fakulteter och inga lokaler

            Inledningsvis hade det unga l?ros?tet fyra fakulteter – teologisk, juridisk, medicinsk och filosofisk – med 14 professorer och 80 studenter. Men man saknade lokaler. Fram till 1688, d? universitetet fick ?verta Kungshuset, bedrevs merparten av undervisningen d?rf?r i domkyrkan. Studenterna utbildades fr?mst till pr?ster och tj?nstem?n.?

            Den f?rsta l?rarupps?ttningen hade en tydlig internationell pr?gel, d?r den mest k?nde var den sachsiske juristen Samuel Pufendorf. ??r 1676 fick universitetet dock st?nga p? grund av en dansk invasion och ?ppnade igen f?rst 1682, nu med huvudsakligen svenska l?rare. Universitetets finanser, som aldrig hade varit bra, blev nu ?nnu s?mre och slutet av 1600-talet och b?rjan av 1700-talet pr?glades av upprepade krig, br?nder och pest.?

            Det ”nyttiga” 1700-talet

            En bit in p? 1700-talet inleddes dock en relativt lugn period f?r universitetet. I linje med tidsandan blev vetenskapen mer inriktad mot ”nyttiga” ?mnen som naturvetenskap, medicin och ekonomi. Nu inf?rskaffades den Triewaldska samlingen av vetenskapliga instrument som illustrerade principer inom fysiken, Kungshusets torn h?jdes f?r att bli astronomiskt observatorium och i huset uppf?rdes ?ven en anatomisk teater d?r man kunde besk?da s?v?l dissektioner av lik som fysiska experiment. Universitetets omgivningar, som under f?rsta halvan av 1700-talet var r?tt f?rfallna, fr?schades upp. Parken Lundag?rd fick ett symmetriskt system av tr?dkantade g?ngar (som ?nnu finns kvar) och bakom Kungshuset anlades en botanisk tr?dg?rd.

            ?

            Teckning f?rest?llandes Lundeg?rd p? 1700-talet.
            Vid mitten av 1700-talet rustades universitetets omgivningar upp. Det anlades en park i Lundag?rd och en botanisk tr?dg?rd p? nuvarande Universitetsplatsen. Teckning: Petter L?neg?rd.
            Vid mitten av 1700-talet rustades universitetets omgivningar upp. Det anlades en park i Lundag?rd och en botanisk tr?dg?rd p? nuvarande Universitetsplatsen. Teckning: Petter L?neg?rd.

            Kuriosasamling blev grunden f?r museer

            Den vetenskapliga nyfikenheten som pr?glade 1700-talet tog sig ocks? uttryck i samlande av allehanda kuriositeter. ?r 1735 sk?nkte professor Kilian Stobaeus sin kuriosasamling till universitetet, vilken lade grunden till universitetets museer (delar av samlingen kan ?nnu besk?das p? universitetets historiska museum). Stobaeus ?r ?ven k?nd f?r efterv?rlden som den unge Carl von Linnés hyresv?rd och mentor under hans studie?r i Lund 1727–28.?

            Trots fortsatt d?liga finanser tredubblades l?rarstyrkan under 1700-talet i och med att det ut?ver professorerna tillkom tj?nster som adjunkter och docenter. F? av dem fick dock riktig l?n och fick bland annat f?rs?rja sig genom att ge privatlektioner.

            Glansperiod med ”snillen”

            Universitetets l?rarl?ner fick inte fungerande statlig finansiering f?rr?n p? 1840-talet. Trots detta var det tidiga 1800-talet en glansperiod f?r Lunds universitet som fick nya professurer och allt fler studenter. D?rtill fanns flera v?lk?nda, m?ngsidiga ”snillen” i l?rark?ren, som poeten och professorn i grekiska, Esaias Tegnér, och professorn i botanik och ekonomi, Carl Adolph Agardh. Den senare var ?ven drivande i grundandet av Akademiska F?reningen 1830, som blev ett nav f?r studentlivet, inte mist efter att AF-borgen invigts 1851.

            ?

            Universitetshuset. Foto.
            ?r 1882 invigdes Universitetshuset, ritat av Helgo Zettervall. Entrén smyckades med fyra j?ttelika kvinnofigurer (”fakultetsmadamerna”) som senare plockades bort, troligen p? grund av att de inte t?lde v?rmev?xlingarna.
            ?r 1882 invigdes Universitetshuset, ritat av Helgo Zettervall. Entrén smyckades med fyra j?ttelika kvinnofigurer (”fakultetsmadamerna”) som senare plockades bort, troligen p? grund av att de inte t?lde v?rmev?xlingarna.

            Vid 1800-talets b?rjan var universitetet mycket tr?ngbott i Kungshuset. En, numera riven, administrationsbyggnad uppf?rdes i Lundag?rd, och Kungshuset byggdes p? med en v?ning p? 1830-talet. Men allt eftersom universitetet expanderade och forskning i modern bem?rkelse v?xte fram kr?vdes det fler och mer specialiserade lokaler och laboratorier. Vid seklets mitt uppf?rdes de f?rsta rena institutionsbyggnaderna vid Sandgatan, vilka f?ljdes av ett observatorium i Stadsparken och en kemisk institution n?gra kvarter sydost om Lundag?rd. Den nuvarande botaniska tr?dg?rden anlades vid ?stra Vallgatan. Trycket p? Kungshuset l?ttade n?got 1882 n?r Universitetshuset stod f?rdigt. Tre palatsliknande institutionsbyggnader uppf?rdes d?rtill vid seklets slut l?ngs Biskopsgatan.?

            ?

            Deltagare i en botanisk exkursion ?r 1900. Foto.
            Bilden fr?n ?r 1900 visar deltagare i en botanisk exkursion – kvinnorna p? bilden utgjorde en stor andel av det totala antalet kvinnliga studenter vid tiden. Foto: Akademiska F?reningens arkiv.
            Bilden fr?n ?r 1900 visar deltagare i en botanisk exkursion – kvinnorna p? bilden utgjorde en stor andel av det totala antalet kvinnliga studenter vid tiden. Foto: Akademiska F?reningens arkiv.

            Kvinnornas int?g

            Universitetet expanderade inte bara i staden – ?ven studentpopulationen v?xte. Vid 1800-talets slut fanns det omkring 800 studenter, varav ett tiotal var kvinnor. Efter mer ?n 200 ?r med enbart m?n vid akademin skrevs n?mligen 1880 de f?rsta kvinnliga studenterna in: Hildegard Bj?rck och Hedda Andersson. L?ngt in p? 1900-talet var de kvinnliga studenterna dock i minoritet och det dr?jde ?nda till 1960-talet innan den f?rsta kvinnliga professorn uts?gs, historikern Birgitta Odén.?

            Expansion utan motstycke

            Under 1900-talet v?xte universitetet utan tidigare motstycke – vid seklets slut var mer ?n 30.000 studenter inskrivna. Expansionen m?rktes inte minst i staden, d?r universitetets byggnader bredde ut sig ?t nordost l?ngs med det s? kallade Kunskapsstr?ket som g?r ifr?n Lundag?rd upp mot forskningsbyn Ideon och Brunnsh?g.?

            Antalet anst?llda v?xte i motsvarande grad och forskningen gick fram?t med stormsteg. Detta ledde bland annat till m?nga banbrytande innovationer, som dialysapparaten, medicinsk ultraljudsdiagnostik, Bluetooth-tekniken med flera.?

            L?s mer om innovationer fr?n Lund

            Organisatorisk utveckling

            Organisatoriskt bestod universitetet l?nge av de fyra ursprungliga fakulteterna. 1876 delades dock den filosofiska fakulteten upp i en humanistisk och en matematisk-naturvetenskaplig sektion. Dessa blev egna fakulteter 1956. ?r 1964 inr?ttades en samh?llsvetenskaplig fakultet, ifr?n vilken de ekonomiska ?mnena br?ts ut 2004 och bildade en egen fakultet (Ekonomih?gskolan). Lunds Tekniska H?gskola startades 1961 som ett frist?ende l?ros?te, men inf?rlivades i Lunds universitet 1969. 1977 ?rs h?gskolereform innebar bland annat att Socialh?gskolan i Lund och musik- och teaterh?gskolorna i Malm? fick Lunds universitet som huvudman. ?r 1996 grundade Lunds universitet Konsth?gskolan i Malm?. Trafikflygh?gskolan i Ljungbyhed ?verf?rdes till universitetet 1998 och ?r 2000 invigdes Campus Helsingborg.?

            Idag har universitetet nio fakulteter och ?r en av Skandinaviens st?rsta institutioner f?r forskning och utbildning, med omkring 40 000 studenter och drygt 8 000 anst?llda. Universitetet rankas ?terkommande som ett av v?rldens 100 fr?msta l?ros?ten.

            People & places – en historisk film

            Se professor Bengt-Olle Bengtsson reflektera ?ver universitetets historia.?

            ?

            Peder Winstrup. M?lning.
            Lundabiskopen Peder Winstrup var den f?rste att f?resl? att det skulle startas ett universitet i Lund. M?lning fr?n Lunds universitets konstsamling.
            Lundabiskopen Peder Winstrup var den f?rste att f?resl? att det skulle startas ett universitet i Lund. M?lning fr?n Lunds universitets konstsamling.

            Hovpredikanten Bernhard Oelreich.
            Kyrkoherden och hovpredikanten Bernhard Oelreich var den som slutligen lyckades ?vertyga de styrande i Stockholm om att Lund skulle f? en akademi. M?lning fr?n Lunds universitets konstsamling.
            Kyrkoherden och hovpredikanten Bernhard Oelreich var den som slutligen lyckades ?vertyga de styrande i Stockholm om att Lund skulle f? en akademi. M?lning fr?n Lunds universitets konstsamling.

            ?nkedrottning Hedvig Eleonora. M?lning.
            ?nkedrottning Hedvig Eleonora skrev under de formella dokumenten om att grunda ett universitet i Lund. M?lning av David Kl?cker Ehrenstrahl.
            ?nkedrottning Hedvig Eleonora skrev under de formella dokumenten om att grunda ett universitet i Lund. M?lning av David Kl?cker Ehrenstrahl.

            Juridikprofessorn Samuel Pufendorf. M?lning.
            Juridikprofessorn Samuel Pufendorfs blev Lunds universitets f?rsta internationellt k?nda namn. Foto: Leopoldo Iorizzo
            Juridikprofessorn Samuel Pufendorf blev Lunds universitets f?rsta internationellt k?nda namn. Foto: Leopoldo Iorizzo.

            M?lning av Kilian Stobaeus.
            Professor Kilian Stobaeus samlingar lade grunden till universitetets museer. Foto: Leopoldo Iorizzo.
            Professor Kilian Stobaeus samlingar lade grunden till universitetets museer. Foto: Leopoldo Iorizzo.

            Professor Esaias Tegnér. Teckning.
            Esaias Tegnér var professor i grekiska, men blev mest k?nd som nationalskald och f?r sitt ”snille”. Teckning: Maria R?hl.
            Esaias Tegnér var professor i grekiska, men blev mest k?nd som nationalskald och f?r sitt ”snille”. Teckning: Maria R?hl.

            Carl Adolph Agardh. Teckning.
            Carl Adolph Agardh var en briljant m?ngbeg?vning och skapade bland annat en ny systematik f?r algerna. Teckning: Maria R?hl.
            Carl Adolph Agardh var en briljant m?ngbeg?vning och skapade bland annat en ny systematik f?r algerna. Teckning: Maria R?hl.

            Medicinstudenten Hedda Andersson. Foto.
            Medicinstudenten Hedda Andersson var den f?rsta kvinnan som tog examen vid Lunds universitet. Foto: Otto Ohm..
            Medicinstudenten Hedda Andersson var den f?rsta kvinnan som tog examen vid Lunds universitet. Foto: Otto Ohm.

            Historikern Birgitta Odén. Foto.
            Historikern Birgitta Odén var den f?rsta kvinnan som blev professor vid Lunds universitet. Foto: Gunnar Menander/Hagbloms Foto.
            Historikern Birgitta Odén var den f?rsta kvinnan som blev professor vid Lunds universitet. Foto: Gunnar Menander/Hagbloms Foto.

            金沙娱城3983