金沙娱城3983·主頁欢迎您

      <table id="ojcpz"><ruby id="ojcpz"></ruby></table>
        <p id="ojcpz"></p><big id="ojcpz"></big>

          <tr id="ojcpz"><label id="ojcpz"></label></tr>

          <table id="ojcpz"></table>
            <td id="ojcpz"><ruby id="ojcpz"></ruby></td>

            S? kan Sverige klara torka och sinande grundvatten

            Bild p? torrt gr?s
            Torrare tider v?ntar, men l?sningar finns. Foto: Unsplash.

            Hittills har det mest kommit n?dsignaler fr?n Gotland och ?land om vattenbrist, men nu m?ste ?ven fastlandet b?rja f?rbereda sig f?r torrare tider. Det menar Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresursl?ra, som listar vad som beh?ver g?ras.

            Till f?ljd av inlandsisens h?rjningar har Sverige f?rh?llandevis n?ra till det kompakta urberget, vilket g?r att de naturliga st?rre grundvattenmagasinen ovanf?r urberget ?r f?rh?llandevis sm? och tunna. I Sk?ne och resten av Europa ser berglagren annorlunda ut och d?r ?r magasinen mycket st?rre.

            – Kristianstadssl?tten har Sveriges st?rsta grundvattenmagasin, det ?r j?ttestort, men ocks? ett stort undantag ur svenskt perspektiv, s?ger Kenneth M Persson, professor vid LTH, Lunds universitet och koordinator f?r LU Water som samlar 150 vattenforskare.

            Ungef?r en fj?rdedel – lite beroende p? hur man r?knar – av vattnet vi anv?nder till dricksvatten i Sverige kommer fr?n de naturliga grundvattenmagasinen.?

            Som kompensation f?r de sm? magasinen finns i Sverige gott om sj?ar, ?lvar och vattendrag. Drygt h?lften av v?rt vatten kommer d?rifr?n. Till dessa brukar det kopplas dammar och infiltrationsl?sningar d?r ytvatten f?r sippra ner i mark och f?rst?rka den naturliga grundvattenbildningen. Detta vatten kallas konstgjort grundvatten och st?r f?r den sista fj?rdedelen.?

            Sammantaget har Sverige det v?l f?rsp?nt och har inte beh?vt ransonera. Nu b?rjar den situationen att ?ndras, enligt Kenneth M Persson.

            Vattenniv?erna sjunker och orsakerna ?r v?lk?nda: varmare temperaturer ?kar avdunstningen, med mindre sn? blir det en mindre andel vatten som hinner tr?nga ner i markens mikroh?ligheter, fler skyfall ist?llet f?r vanliga regn f?rst?rker effekten.

            L?gg till en v?xande befolkning som dessutom successivt vant sig vid ett st?rre vattenuttag – v?r f?bless f?r att ta l?nga duschar ?r ett exempel p? det sistn?mnda.

            Iv?sj?n
            Iv?sj?n utanf?r Kristianstad ?r Sk?nes st?rsta sj? och skulle kunna anv?ndas f?r att f?rst?rka grundvattenbildningen i Kristianstadssl?tten, f?resl?r Kenneth M Persson.


            Samordning: "Alla som anv?nder en vattenresurs m?ste prata?ihop sig"

            L?sningarna finns, eller s? kan de utvecklas, enligt Kenneth M Persson. Men det ?r h?g tid att b?rja samordna och det g?r vi inte nu.?

            – Det ?r det f?rsta steget. Att alla de som anv?nder en vattenresurs snackar ihop sig s? att man f?r klart f?r sig hur stora uttagsbehoven ?r. Det ?r lantbrukare, industrier, naturv?rdare, energibolagen och kommunens va-tekniker och ekologer. Det blir ett stort g?ng. Sedan f?r var och en och g? hem och fundera om man m?ste anv?nda vatten som man g?r idag.

            Alla m?ste vara beredda p? att spara, enligt Kenneth Persson. Det kan vara allt fr?n att b?nder v?ljer torkt?ligare v?xter till att industrier skapar cirkulerande system med p? plats-renat processvatten.?

            Tillsammans kan ocks? beslutas om gemensamma l?sningar, exempelvis att bygga en damm f?r vattenlagring eller att under vissa perioder t?ppa igen utloppen p? dr?neringsr?ren f?r att ?ka markfuktigheten under tidig v?r, d? gr?dorna beh?ver extra mycket vatten f?r att komma ig?ng. ?

            Men skulle det uppst? oenigheter ?r det idag oklart vem som har mandat att gripa in och fatta beslut om hur resurserna ska prioriteras och f?rdelas.?

            – Den rollen saknas idag. En m?jlighet ?r att ut?ka ansvaret f?r de s? kallade vattenr?den?som idag finns f?r varje avrinningsomr?de. S? fungerar det i m?nga andra l?nder.

            tandborste
            Att l?ta vattenkranen rinna medan man borstar t?nderna ?r ett av m?nga beteenden vi l?r f? v?nja av oss med i framtiden.


            Beteendef?r?ndringar: Kampanjer om att spara vatten l?r komma

            Ut?ver tidsbegr?nsade bevattningsf?rbud under torra sommarm?nader har svenskarna inte f?tt uppleva f?rbud eller strypt vattentillf?rsel. ?

            S?dana ingrepp tror inte Kenneth M Persson beh?vs ?n p? ett tag. D?remot hoppas han p? ”mjuk styrning” i form av olika typer av samh?llsinformation med budskap om ett mer vattensn?lt beteende.

            – Brukar du l?ta kranen rinna n?r du borstar t?nderna? Fem liter vatten rinner f?rbi fast?n max fyra deciliter beh?vs. F?r att f? glas kallt vatten sommartid beh?ver man f?rst spola ner fem till tio liter i avloppet. Alla borde d?rf?r ha f?r vana att alltid en kanna vatten redo i kylen.

            S?dana h?r och andra vanor kan leda till betydande besparingar, tror Kenneth M Persson. Andra f?rslag som f?rts fram ?r att p? duschar och tv?ttmaskiner installera en display som visar hur mycket vatten som gick ?t vid senaste anv?ndningen f?r att d?rigenom medveteng?ra en f?rbrukning som idag flertalet aldrig reflekterar ?ver.?

            – Eller varf?r inte en app som redovisar ens vattenf?rbrukning per dag och d?r man kan t?vla mot andra om vem som ?r vattensn?last??

            Mor?tter
            En vattenskatt inbakad i exempelvis maten vi k?per, f?resl?r Kenneth M Persson. D? skulle exempelvis b?nderna f? r?d att renovera sina vattenanl?ggningar vilka ofta ?r fr?n mitten av 1800-talet. Bild: MostPhotos.


            Inf?r en vattenskatt...

            V?r relation till vatten ?r ett exempel p? paradoxen som brukar ben?mnas som ”allm?nningens dilemma”: Vattnet, som ?r en f?ruts?ttning f?r v?r existens och ?verlevnad, ?r gratis eller ?tminstone n?stintill, eftersom det ?gs och f?rvaltas av alla, medan ovanliga men i princip obrukbara tillg?ngar som guld och diamanter kostar en f?rm?genhet.?

            Men nu ?r det dags att b?rja ta betalt, anser Kenneth M Persson som f?resl?r att Sverige inf?r en taxa som utg?r fr?n den tj?nst som vatten ger, s?som t?rstsl?ckning, rening eller bevattning.

            – S? g?r resten av Europa. Det ?r vi i Sverige som ?r lite konstiga, s?ger Kenneth M Persson.

            Som en konsekvens blir prismedvetenheten h?gre varp? chansen till att hush?ll och n?ringsliv investerar i vattenbesparingsteknik ?kar. Likas? kan acceptansen f?r h?gre livsmedelspriser ?ka. Dessa int?kter kan g? till restaurering av b?nders dr?neringsr?r och dammar, vilka ofta har mer ?n 150 ?r p? nacken.?

            Vattenl?cka p? ?ker
            Det beh?vs ett nytt miljonprogram f?r det svenska ledningsn?tet som b?rjar bli slitet, anser Kenneth M Persson. H?r l?ckande r?r i Sk?ne. Foto: Joakim Friholm.


            ...och dubbla VA-taxan

            En avgift finns i Sverige redan, n?mligen den ?rliga avgift som hush?llen betalar, den s? kallade VA-taxan. Int?kterna d?rifr?n g?r till att bekosta anl?ggningar och ledningsn?tet. Den avgiften b?r f?rdubblas, anser Kenneth M Persson.

            – Ledningsn?ten ?r framf?rallt byggda p? 1960-talet och b?rjar bli slitna. 15 procent av dricksvattnet g?r i genomsnitt f?rlorat i l?ckor. Vi beh?ver ett nytt miljonprogram f?r VA-systemen.?

            Det handlar inte bara om att byta ut l?ckande r?r, p?pekar Kenneth M Persson. I m?nga kommuner blandas avlopps- och regnvatten i samma r?r. B?ttre ?r att ha separerade ledningar f?r att bland annat minska risken f?r ?versv?mning.

            H?gre avgifter ?r dock f?renat med en risk att g?ra sig impopul?r hos de som ska betala. D?rf?r har politiker hittills duckat f?r fr?gan.?

            Situationen blir inte b?ttre av att det finns n?got som heter Nils Holgersson-rapporten d?r Villaf?reningen och st?rre fastighets?gare j?mf?r olika taxor i kommuner. Kommuner med de dyraste taxorna beskylls f?r att vara ineffektiva. P? den listan vill naturligtvis inga beslutsfattare hamna.?

            – I tjugo ?r har vi VA-ingenj?rer pratat om att VA-taxan b?r h?jas. Det b?rjar bli dags att ?ven politikerna tar den h?r diskussionen.?

            I stadsdelen Augustenborg i Malm? finns flera bl?gr?na l?sningar.
            I stadsdelen Augustenborg i Malm? finns flera bl?gr?na l?sningar. Foto: VA Syd.


            Stadsplanering: Bl?gr?na st?der f?rsk?nar och kapar temperaturtoppar

            ?nnu b?ttre ?n att gr?va ner dagvattenr?ren ?r att l?gga dem ?ppna, ovan mark. Den h?r tanken ?r del av en st?rre idé om hur dagvatten?i framtiden b?st tas hand om i st?der, vilken brukar g? under namnet bl?gr?na l?sningar.?

            I st?llet f?r att forsla bort regnvattnet i underjordiska r?r l?ter man ist?llet vattnet rinna ut i dammar, kanaler och v?xtlighet varifr?n det sipprar ner i jorden, flyter iv?g till ett avrinningsst?lle i sakta mak eller avdunstar ut i atmosf?ren.

            Kenneth M Persson ?r en varm f?respr?kare.

            – Oh ja, det finns j?ttem?nga sk?l till att bygga bl?gr?na st?der. F?rutom att de minskar risken f?r ?versv?mningar efter pl?tsliga skyfall ?r de mycket vackra och bra f?r den biologiska m?ngfalden. Mindre k?nt ?r att de under v?rmeb?ljor kan kapa temperaturen med fyra, ibland upp till ?tta, grader.

            Kruxet ?r att det tar plats. Men med politisk handlingskraft och ett folkligt tryck kan mark?gare och planerare bli motiverade att maka plats f?r vatten och v?xter.

            – Om vi nu ?r v?ldigt spekulativa, s?g att man tar bort h?lften av gatorna och l?gger in kanaler ist?llet. Folk g?r och cyklar ist?llet. Och s? f?r man acceptans f?r det hos befolkningen. Det finns ju plats om man t?nker p? det s?ttet.?

            – Men f?r att det ska f?rverkligas beh?ver n?gon ber?tta med rimlig precision hur det ska genomf?ras och vad det kan kosta. Kommunikation med ber?rda parter ?r j?tteviktigt.

            Illustration Oceanhamnen
            I Helsingborg finns ett nya bostadsomr?de, Oceanhamnen, d?r toaletterna f?r ett eget avlopp. En s?dan l?sning kan g?ra det enklare om man vill ?teranv?nda resten av avloppsvattnet. Illustration: NSVA


            Byggnader: Hus utan avlopp ?r m?jligt

            Ocks? husen kan byggas annorlunda.

            -– V?ra hus ?r byggda utifr?n utg?ngspunkten att det finns hur mycket vatten som helst. Men det g?r att t?nka sig helt andra s?tt att hantera vatten i hush?llet, enligt Kenneth M Persson.

            Faktiskt g?r det att bygga s? att hush?llen n?stan?inte genererar n?got avloppsvatten alls.?

            – I st?llet f?r vattenklosett kan vi ha torrdass eller sn?lspolande toaletter med urinseparering, d?r urinet samlas och tas om hand, renas och anv?nds som g?dning vid odling.

            Duschar som recirkulerar fem liter duschvatten finns redan p? marknaden, forts?tter han. Kokvattnet fr?n potatisen kan svalnas och anv?ndas till bevattning. Det finns tv?ttmaskiner som helt recirkulerar tv?ttv?tskan. Vattenhush?llning l?ses delvis med cirkulerande system, delvis med att vatten anv?nds flera g?nger till successivt allt enklare ?ndam?l.

            – Tekniken k?nner inga gr?nser. Det finns mycket vi kan g?ra. Och det h?nder saker, ?ven om det g?r lite tr?gt ibland.

            ?

            Torsdagen den 5 november kl 12 – 15 arrangerar LU Water ett publikt Zoom-seminarium om hur samh?llet kan ?stadkomma beteendef?r?ndringar f?r att minska vattenf?r?ndringar. L?s mer p? LU Waters hemsida

            Kenneth M Persson

            Kenneth M Persson

            LU Water

            Det tematiska samverkansinitiativet LU Water samlar vattenexperter f?r att ta fram nya, tv?rvetenskapliga l?sningar, d?ribland 150 Lundaforskare som ur olika perspektiv forskar p? vatten. Kenneth M Persson ?r koordinator.

            Tre exempel p? forskning som LU Water initierat:

            1, Dna-sp?rning f?r att ta reda p? vilka typer av sjukdomsframkallande bakterier som finns i badvatten. Ett samarbete med tekniska mikrobiologer och matematiker. Ska b?rja anv?ndas av Malm? Stad och Helsingborgs stad.

            2, Ber?kningar av hur dammar kan mota ?versv?mningar. Anv?nds idag av Malm? Stad. Samarbete mellan Kemiteknik, Teknisk vattenresursl?ra och Arkitektur.

            3, F?rst? hur och vilka bakterier som trivs i ledningsn?tet. Samarbete mellan reglerteknik, numerisk analys, kemi, hydraulik, biologi. Anv?nds av Sydvatten, NSVA, VA SYD, Norrvatten, VIVAB med flera vattenbolag.

            Det finns ocks? regionala initiativ i form av innovationsn?tverket WIN Water p? Ideon i Lund. Lunds universitet samarbetar ocks? med de tre? vattenbolagen i v?stra Sk?ne – VA SYD, NSVA och Sydvatten – via det kommunala forskningsbolaget Sweden Water Research, som ocks? finns p? Ideon.

            Intresserad av forskning och samh?lle?
            Prenumerera p? Aprop?!
            I nyhetsbrevet Aprop? varvas senaste nytt fr?n Lunds universitet med kommentarer till aktuella samh?llsh?ndelser fr?n n?gra av v?ra 4800 forskare.
            金沙娱城3983